Matte lämnade mig en hel timme! Jag fick sitta i hallen och vänta... Och ni ska tro att jag väntade och väntade och väntade. Andra dagar går det bra att vara ensam, men idag hade jag ingen lust och dessutom så finns det spöken i huset! Till slut började jag ropa också, men hon hörde inget så jag ropade och skällde lite högre och ylade lite. Till slut kom hon hem och då blev jag JÄTTEGLAD! Tänk att det finns spöken i det här huset vi flyttat till och om inte jag säger åt dem att dra, vem ska göra det då? Nä fy för att vara ensam med spöken! Dumma Matte!